Twingly statistik

25 oktober 2006

Hjärna i nyskick

Visst fasen borde det finnas skärmsläckare på en tv?
Jag menar att det skulle bli en kanonaffär för den som började tillverka detta.

Hur det ska fungera?
Jo, när det visas dynga på tv:n så kommer per automatik skärmsläckaren att sättas igång.
Man slipper se dumma människor som är med i såpor bl.a.

Tänk vad mycket tid människor lägger på att titta på idioter i tv. Innan tv:n fanns tvingades folk i alla fall ut till stora samlingar för att bevittna freakshower.
Då rullade nåt glatt gäng in i byn, så där en gång om året. Man visade mannen med tre öron, elefantskallen och annat mysigt och trevligt.

Folk var skitråa då och man drev med handikappade och folk som var lite efter.
Så egentligen har väl inte så mycket hänt då?
Jo, möjligen att nu är det så kallade normala personer som ställer upp på att bli till åtlöje!

Normala är de inte. Det är det sista vi kan säga om dem.
- Man vill synliggöras, heter det.
Löpsedlar med rubriken: "Därför viker jag ut mig".

Ja, jisses vilken tid man lever i.
När jag var yngre var det ungefär det sista man ville göra, synas alltså.
Inte ens under värnplikten ville man bli synliggjord.
- Smält in i den gråa massan, var det bästa rådet då.

Vad har hänt som gör att alla plötsligt ska synas?
Att synas kan man göra på många olika sätt utan att dra ett löjes skimmer över sig. Eller fylla kroppsdelar med silicon.

Den kvinna som vrålar högst har de största tuttarna och gärna visar dem, en sån tar man inte på allvar. Lika lite den man som fixar och stylar sig, opererar in metallbitar i snoppen och tatuerar sönder sig totalt.
Lika dumma är de som springer på så kallade gym, fyller sina kroppar med preparat och låter muskler svälla till proportioner som inte finns.

Hur vore det som omväxling om folk lärde sig fatta och använda hjärnan?
Å andra sidan är det ju riskfritt transplantera lite av hjärnan till andra.
De har ju inte slitit på sina hjärnceller, precis.

16 oktober 2006

Matdags - snabba ryck - blev inte bra

I helgen var det kanonväder! Solsken och fin blå himmel, vindstilla.
Redan på fredagen träffade jag en kvinnlig bekant som ville följa med ut i backen dagen efter och ragga svamp.
Så sagt och gjort. Vi packade med fika och körde till skogs under lördagen.

Fåglarna kvittrade och till och med vi gjorde det. Det var kanonskönt.
Vi hittade massa trattkantareller och vanliga gula.
Tre fulla hinkar satt vi och rensade i en skogsglänta, läppjandes på lite god fika.
I de lägena är livet ganska underbart.

Väl hemma så började hungern ge sig till känna.
Men vi orkade inte fixa nåt. Kanske gå ut och äta?
Nja, lite jobbigt. Vi kände inte för det heller.
Okej, vi ringer och beställer nåt, förslog jag och haffade telefonkatalogen.

Så blev det. Jag ringde och beställde mat.
Vi satte oss i bilen och jag släppte först av kvinnan utanför hennes hus, sedan raka vägen för att hämta mat, och sen tillbaka till kvinnan.
Men det blev en liten omväg.

För väl framme vid hämtstället stod en pizzabagare helt oförstående.
- Du har inte beställt nåt här, sa han.
- Ehh, jag ringde för 10 minuter sen ju, sa jag.
Berättade vad jag beställt. Och han tittade i sina papper.
Men nä, ingen sån beställning var gjord.

Ganska paff gick jag och satte mig i bilen. Vad var detta nu då?
Då ringde mobilen.
- Var håller du hus? Ska det ta så lång tid att hämta mat? kvinnan ringde.
- Jag är på väg, sa jag, det hände lite skit bara.

Vad fasen göra, undrade jag.
Jag körde hem. Där låg telefonboken uppslagen med alla pizzerior.
Nog hade jag väl ringt till det stället, som jag brukar göra?

Plockade upp telefonen och tryckte på återuppringningen.
- Pizzahuset! sa en röst.
- Jaha, hasplade jag ur mig.
- Vill du beställa, sa rösten efter fem sekunders tystnad.
- Nä, jag vill nog mera veta var jag hamnat.
- Pizzahuset, repeterade rösten.
- Jo, men var ligger det, undrade jag.
- Vid torget. Ska du beställa eller inte? Jag har lite att göra här...sa rösten.
- Nej, jag har redan beställt.
- Du är inte klok....klick! sen hörde jag ingen mer röst.

Inte hade jag beställt från den pizzeria jag är van vid.
Detta var ett hela annat ställe.
Mat fick vi till slut om än lite kallare än vanligt...

14 oktober 2006

Idiotisk vecka

Alliansen vann ju som bekant valet.
Nu skulle den nya regeringen ta itu med folk som fuskade, hette det.
Man gjorde stora nummer av att människor i landet var fuskare.
Och detta kostade enorma pengar, sas det.

Sen tillkom en regering med ministrar. Det visade sig nu att dessa verkligen var fuskare.
Nja, betala TV-licens, ähh, sån skit betalar inte vi på högerkanten.
Den är ju statligt ägd ungefär som kommunism i ett nötskal..
...så måste nog snacket gått i dessa kretsar, när de fläskat i sig dyr rom och gåslever.

För att inte tala om att betala ut svarta löner.
Vi hade inte råd, sa en minister, som avgick idag.
Ungefär sex dagar för sent, tycker jag.

Har de sån djävla låg moral så kan man inte ha förtroende för en sån människa.
Så enkelt är det!
Det tycks bara vara politiker som inte begriper det.

På lokal nivå visar det sig nu att politiker efter politiker anmält att de faktiskt har en TV.
Åhh fan, det hade man aaaning om ju. På det stora huset fanns ju bara typ två paraboler och minst en TV i varje rum.
I lokalblaskan förklarar en politiker med att det är frun som sköter hushållets ekonomi.
Och själv har han jobbat så mycket att de inte ens kunnat prata med varandra på en hel vecka.

Listan på ursäkter kommer nog bli härlig läsning.
Men skylla på frun! Det tar onekligen priset och vore jag frun så hade jag tagit mina grejer och gått.

Det tycks bara vara politiker som inte begriper det.




sd-snubben
Ja, följetongen rullar vidare. Häromdagen hade han nån form av utläggning till en person, utanför mitt bilgarage.
Han gillade tydligen inte att polis och media synade diverse sd-folk.

- Du ska fan inte klaga, än mindre öppna käften! Den dag du börjar arbeta som vanligt folk och betalar dina skulder vill jag allt uppleva. Tills dess kan du knipa igen! röt jag, när jag dundrade förbi.
- Ja, ja. Jag ska börja arbeta, sa den dumme.
Den andre undrade mest: vem fan var det nu då?

Jag gick. Och den dumme sd-snubben förklarade säkert. Jag skiter i vilket.
Den dagen kommer inte då jag inte säger vad jag tycker om såna idioter.

Nä, sd-folk ska hållas kort. Folk och folk förresten....
Man kan liksom inte påstå att en utlänning tagit något jobb från sd-snubben.
Att ersätta den fan är det lättaste som finns.

4 oktober 2006

Akta öronen!

Vaaaaa?
Vad är vitsen med hörlurar?
Jo, att man inte ska störa sin omgivning. Det är bara den som bär hörlurarna som ska kunna höra.
Fungerar denna grej, egentligen?

Nä, den gör ju banne mig inte det.
Varje dag störs jag av människor, som spelar på såna höga nivåer i sina lurar att de inom kort är döva.
Jag hatar att höra sju olika låtar dissta igenom i arla morgonstund när jag ska slumra lite på bussen.

Lök på laxen kommer sen när en tonåring tar upp en mobil och sedan sitter och skriker in i denna lilla manicken.
Men det är klart de måste väl skrika, de små liven.
Ty, de har ju blivit döva av sina hörlurar....



Språkpolisen
Hört talas om angenäma problem?
Det har du säkert.
Men vad är det? Och kan det finnas underbara problem?
I så fall heter det väl inte problem?

Klart som korvspad att det inte finns angenäma problem.
De två orden tillsammans låter inte kloka!



Den dumme sd-snubben
Detta går under rubriken, den dumme sd-snubben i min trakt, bara några portar bort. (Hmm..."den dumme sd-snubben i min trakt, bara några portar bort"...låter som en ganska hyfsad titel för både låt, film, bok eller nåt i den stilen.)

Han var som bekant jagad av fogden. Inget att hämta, tyckte de. Alltså när det gäller mäta ut....
Men den lille dumme sd-snubben har en gammal bil med larm i.

Och detta förbannade tjutande larm går i både tid och otid. Mest i otid, förresten.
Ingen vettig människa skulle få för sig att sno bilen.
Allt som händer i miljön runt bilskrället gör att larmet går. Kör man lite fort på gatan bredvid....
tuuuuuuuuuuuuut............tjuuuuuuuuuuuuuut.
Om katten spanar in avgasröret på en meters avstånd ....tuuuuuuuuuuuuut............tjuuuuuuuuuuuuuut.
Man vaknar, trött och det ringer av bara den i öronen....lite grinig och kinkig kan jag säga att man blir.

Och den dumme sd-snubben bor så långt ifrån att han aldrig kan höra sitt billarm!
Nu är det vi som bor nära som tvingas lyssna till tjutande och tutande.

Imorgon är det jag som hoppas på att bilskrället verkligen blir stulet och man lyckas köra iväg med den.
Eller så kan väl åtminstonde fogden hämta bilfan? Skotvärdet finns ju och då kan den dumme sd-snubben betala av lite till samhället.

Samtidigt får vi som arbetar och sliter behövlig vila för våra öron.
Alla tjänar på den affären.
Ska nog fasen ta en snack med fogden.
Men de stoppar säkert fingrarna i öronen och lossas inte lyssna...